olivia Hagéus

  • Olivia Hagéus

Strukturer

Jag känner mig alltid skygg när jag landar i Stockholm. Främmande, kanske; när man varit borta tillräckligt länge från en stad man känner innan och utan känns det som att man går omkring i en dröm när man återvänder. Allt är likadant, fast ändå inte. Något skevar, stämmer inte överens.

Hjälper inte att man är mitt uppe i en pandemi, såklart. Men ändå.


Jag har svårt att få ordning på mitt liv. Strukturer är föga användbara när de formas efter förutsättningar som hela tiden ändras. Jag längtar efter att ha EN plats att bo på, ETT land att kalla hem; just nu pendlar vi mellan tre olika städer, och vi är lika starkt bundna till allihop. Har inte packat upp resväskan. Låter kläderna ligga slängda på varandra i en enda röra. Röra, förresten. Ännu ett ord som låter som sin betydelse.


Annars. Pluggar. Försöker få ordning. Känner mig gravt desorienterad; här om dagen glömde jag bort vilket år det var helt plötsligt. Haha. Men jag har nått ett skifte och insett att jag måste sluta flänga runt så jävla mycket som jag gör. Landa lite, även om det bara är tillfälligt innan jag åker vidare till nästa plats.


Lockdownen i London tycks inte hävas på ett tag i alla fall. Men tänker att jag snart ändå måste dit, om inte annat för att mina grejer är kvar. Och för att det, just nu, är mest 'hem' av alla ställen. Vi får väl se. Jag hoppas ni mår bra? Hur hanterar ni all ovisshet? Själv känner jag mig alltmer vansinnig.


Det går väl över. Man får arbeta på sin trädgård, eller något. Vi hörs <3


0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

For now

Gått nytt år på er, mina fina. När jag skrev det senaste inlägget trodde jag verkligen inte att det kunde bli värre, men det blev det, såklart, med ett dödsfall inom den nära kretsen. Skall inte gå in

Om bara gräset var grönare

Det blir väl alltid såhär när mörkret sänker sig och dagarna blir kortare, men jag kan inte minnas senaste gången det var så svårt som det har varit denna vinter. Och vi är inte ens halvvägs genom dec